Mangatalangen 2007 (samlingspocket)
Mangatalangen är en tävling startad av Bonnier Carlsen med målet att hitta nya talanger inom (den lite märkliga genren) svensk manga. Mangatalangen startades för första gången 2005 och vinnarna utnämndes 2006. Nu har mangatalangen startats för andra gången, i januari 2007 och avslutades 1:a maj samma år.
De vinnande serierna från tävlingen har publicerats i samlingspocketen Mangatalangen: Vinnarna 2007 som äntligen har kommit ut.
Precis som med fallet Mangatalangen 2006 är pocketen är gratis. Den är precis som dess föregångare så pass bra att den mycket väl skulle kunna kosta men som sagt, gratis serier är alltid trevligt. Speciellt när dom är så här pass bra. Med tanke på innehållets höga kvalité ser framtidens seriesverige lovande ut. De flesta utav historierna gör sig dessutom bäst i just serieform. De berättar en historia som inte passar sig som bara text eller bara som rörliga bilder. Så talang och potential finns i vårt avlånga land!
Mangatalangen 2007 består av de tre vinnarna i såväl junior- som seniorklass. Dessutom finns en handfull serier som inte nådde prisplats men som ända höll så pass hög kvalité att de hamnade med i boken.
Mangatalangen bör finnas på varje välsorterat bibliotek, inte bara att ge bort gratis utan också lägga in i beståndet.
Rekommenderas.
Maison Ikkoku av Rumiko Takahashi
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Rumiko Takahashi är en av de allra största inom manga i japan. På svenska finns Ranma 1/2 och Inu Yasha. I jämförelse med dessa är Maison Ikkoku en ganska sansad historia. Den anses vara Takahasis hittils bästa verk. Vilket inte säger lite i och med att allt av henne brukar hyllas.
Mangan handlar om ett våningshus och de boende där. Kyoko är den nye (och mycket vackra) föreståndaren till våningshuset. Däri bor den hopplöse, dagdrivande studenten Yusaku som blir förälskad i Kyoko. I huset finns även den oftast halvfulle skvallertanten Mrs. Ichinose och hennes odräglige son Kentaro. Den bedagade skönheten Akemi och den smygtittande och lätt perverse Mr Yotsuya bor också i varsitt rum i huset. Serien kretsar kring dessa människor och Yusakus försök att våga säga till Kyoko att han är förälskad i henne. Men bara att bli på tu man hand med henne verkar vara en omöjlighet.
Maison Ikkoku är en av Takahashis tidiga alster. Som jag nämnde ovan anses det dock fortfarande höra till hennes främsta verk. Det förbryllar mig. Jag fick ut mer av Ranma 1/2, Inu Yasha och framför allt hennes fantastiska Mermaid Saga. Gentemot dessa finner jag Maison Ikkoku ganska blek. Men det betyder inte att den är dålig, tvärtom. Den innehåller samma underhållande knashumor Takahashi är känd för. Dock inte fullt lika mycket och lika knasig humor. Det känns för mig som om hon här fortfarande försöker hitta sin form.
Men den är tillräckligt underhållande för att rekommenderas. Men Takahashis övriga serier är bättre.
Förenklad sökfunktion
Givetvis kommer även mer recensioner även under sommaren att tillkomma på bloggen.
Hälsningar Mangabibliotekarien
Drömmarnas djup av Hisae Iwaoka
Hisae Iwaoka debuterade som mangatecknare 2002. Redan två år senare (alltså 2004) blev hon prisbelönt. Hon vann då vunnit Ikkipriset för mangan Shioi Kumo som även nominerades till Japanese media arts festival-pris. Hon har även rönt uppmärksamhet för sin manga Yume no Soko som nu översatts till svenska under titeln Drömmarnas djup.
Drömmarnas djup handlar om en liten flicka som somnar så djupt en natt att hon inte vaknar igen. Istället hamnar hon på den plats som drömmar kommer från som visar sig vara en liten snabbköpsbutik där hon får jobb av butiksföreståndaren. I butiken finns outryckta känslor bevarade på burk i långa hyllrader. Affären besöks av vilsna själar som inte kan lämna drömmarnas värld, och det är deras historier som utgörs huvuddelen av boken.
Drömmarnas djup är den kanske mest säregna manga som hittils getts ut på svenska. Teckningsstilen skiljer sig gentemot de andra svensköversatta mangaserierna. Den är mycket sprödare (i brist på bättre ord. När ni läser den förstår ni vad jag menar med spröd). Läsare vana med Dragon Ball och Naruto kanske blir brydda av denna poetiska manga. Men den är mycket läsvärd och visar att manga i japan är mycket mer än det övriga som (hittils) finns på svenska.
Mangan är komplett i en volym.
Rekommenderas varmt. Målgrupp är däremot lite osäkert men från 13 och uppåt har man nog god behållning av denna pärla.
Zhuangzi talar: naturens mystik av Chih Chung Tsai
Zhuangzi har bidragit till ett alternativt filosofiskt ideal som fick ett kollosalt inflytande på den kinesiska kulturen. Denna klassiska daoism har påverkat många aspekter av kinesiskt liv, såsom bildkonst, litteratur, den senare daoistiska religionen samt stridskonst. Den hade även en särskilt stark verkan på zenbuddhismen. Manhuan Zhuangzi talar har inspirerats av kärnan i den tidiga Zhuangzi som anses vara en av de viktigaste daoistiska texterna.
Den kinesiske tecknaren Tsai Chih Chung är berömd för att adaptera gamla mytologier, sägner och visdomsord till serieform. På svenska finns förutom denna även Zen Talar, Sunzi talar, Lao Zi talar och Den dumma vålnaden och andra kinesiska sagor.
Liksom allt av Tsai Chih Chung är det läsvärt och intressant men kräver ett visst fackintresse. Zhuangzi talar lämpar sig nog inte att sätta i händerna på vilken mangaläsare som helst. Därför passar albumet bäst på hylla Cm (religionshistoria).
Rekommenderas dock.
Mangabibeln av Siku & Akin
Det sägs att de flesta citat och grundhistorier härstammar antingen från bibeln eller Shakespeare. Det är kanske inte en helt korrekt tanke men nästan. Därför blev jag glatt överraskad att bibeln kommit i mangaversion. Det är förvisso inte första gången bibeln omtolkats till serieform. Människosonen av Peter Madsen och Seriebibeln av Maddox är två ganska bra versioner. Den här är dock den mest rejäla. Mangabiblen är hela bibeln sammanförd och ihopbantad som seriepocket. Här får vi läsa allt från första "ljus bli till" via Davids kamp mot Goliat till Jesus korsfärstning. Men många av episoderna är just episodiska med hänvisningar till var i bibeln man kan läsa mer.
Det brittiska brödraparet Siku & Akin har gjort en vältecknad och läsvärd mangafierad version av bibeln. Däremot är det en fruktansvärd layout på mangabibeln. Den är tryckt på det österländska sättet, man läser alltså baklänges. Däremot är det det västerländsk läseriktning i boken, fast baklänges. Alltså har vana mangaläsare svårt att läsa den, ovana mangaläsare likaså. Mycket märkligt. Det är tydligt att dom som ansvarar för layouten inte har en aning om vad en manga är. Vilket är synd för det dunklar läsningen och gör att mangabiblen blir svår att rekommendera. Trots bra och välgjort innehåll.
Rekommenderas alltså med en stor portion tvekan.
Frestelser av Hiroyuki Utatane
Frestelser gavs ut av svenska förlaget Epix redan på 1980-talet. Detta är en typisk Hentai-serie, alltså en pornografisk mangaserie.
Albumet frestelser innehåller tre serier samt en samling teckningar. Första serien handlar om en kvinna (med snopp) som raggar upp en annan kvinna på tåget för att därefter hamna i säng inte bara med kvinnan hon raggade upp utan även sin styvson. Den andra serien handlar om en ung man som ser alla människor som kött och gärna idkar sex med alla, oavsett kön. Den tredje serien är den mest bisarra om en ung man och hans androidsexslav.
Hiroyuki Utatanes teckningar är mycket välgjorda. Det är dessvärre inte manuset. Det känns som om scenerna är bisarra och sexuellt överdrivna för dess egen skull, inte för att handlingen kräver det. Å andra sidan är det inte så mycket handling i många hentai-serier utan syftet är överdrivna och absurda sexscener.
Jag har märkt att många (oftast äldre) tror att detta är manga. De drar alltså hentai och "vanlig" manga över samma kam. Vilket givetvis är helt fel.
Hur som helst, denna manga är ett bra exempel på hur en hentai-serie ser ut och kan därför vara intressant. Däremot är den absolut inte läsvärd utan ganska tråkig. Och ska man ha en sådan manga på ett bibliotek lär man se till att den handlar bland vuxenserier och helst inte heller bland övrig manga.
Rekommenderas inte.
Hokusai, First Manga Master av Jocelyn Bouillard
Följande bok finns än så länge bara på engelska.
År 1814 skedde en stor sak i japansk seriehistoria. Den första serien "skapades" av Katsushika Hokusai och seriesamlingen hette blygsamt nog Hokusai Manga. Samlingen bestod av bilder där några av bilderna även innehöll en kort förklarande text. Den första utgåvan av Hokusai Manga, som var tryckt av träsnitt utskurna efter Hokusais teckningar, blev så populär att utgivningen av dessa fortsatte. Totalt blev det femton volymer, varav de sista utkom efter Hokusais död.
Hokusai har inte bara skapat Japans första serie. Samme man myntade även ordet manga. Men ordet hade inte samma betydelse då som det har idag. Hokusai använde ordet i betydelsen samling med provteckningar.
Boken Hokusai, First Manga Master inleds med en kort faktakapitel om Hokusai. Därefter visar den upp alla sidor av Hokusais teman och stilar, allt från teckningar av djur och natur till kampsport, vapen och sagoväsen. Majoriteten av boken består av Hokusais fantastiska bilder.
Hokusai tas kort upp i den mycket välgjorda svenska boken Manga - från Hokusai till Dragon Ball, utgiven av Östasiatiska museet. Däremot får man bara ett smakprov av Hokusai i den boken. Den här, Hokusai, First Manga Master, ger en (lagom) djupare bild av honom och framför allt hans verk
Den ger en bra inblick i mangans allra äldsta histora.
Rekommenderas.
Mobile Suit Gundam Seed av Masatsugu Iwase
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
1979 hade animén Mobile Suit Gundam, regisserad och skriven av Yoshiyuki Tomino, premiär på tv i japan. Däremot blev serien inte en omedelbar succé utan blev nerskuren och fick sluta tidigare än vad det var tänkt. Populariteten kom senare, då det japanska leksaksföretaget Bandai fick rättigheterna till serien och började producera leksaker som sålde otroligt bra. Detta ledde till att animén sändes i repris och blev då oerhört populär. Idag är Gundam en mycket viktig del av den japanska populärkulturen och anspelas ofta i annan japansk populärkultur, bland annat i satirmangan Keroro av Mine Yoshizaki. Gundam har utkommit i otaliga versioner, både som olika mangaserier, olika animéserier och även som olika (animerade) långfilmer.
Den här mangan är baserad på en animé-serie som kom 2002 och utspelar sig i en "nära framtid" där vetenskapsmän lärt sig att genetiskt förbättra människor. Detta har lett till att ett krig har utbrutit mellan de förbättrade (kordinatorerna) och de oförändrade (naturalerna). Kordinatorerna bor numera i rymdkolonier och har tekniskt sett gått förbi naturalerna. Därför bygger naturalerna (som fortfarande bor på jorden) en ny sorts stridsvapen, jättelika robotar vid namn Mobile Suit Gundam, för att kunna försvara sig mot en eventuell attack. Och attacken kommer. An en slump hamnar kordinator, Kira, som ensam Gundampilot på ett av jordalliansens stridsskepp och finner sig vara tvungen att slåss gentemot sitt eget ursprung, bland annat gentemot sin barndomsvän Athrun, för att beskydda sina nya naturalvänner.
Gundam har i mitt tycke blivit lite för populär för sitt eget bästa. Det finns en hel uppsjö som alla heter nästan likadant. Smaka på titlar som Gundam Seed Astray R, Mobile Suit Gundam Seed Destiny, Gundam Seed X Astray och Mobile Suit Gundam Wing. Det är svårt att hålla ordning på dom och kvalitén varierar oerhört. Den här, Mobile Suit Gundam Seed är dock helt ok. Den ger god underhållning med välgjorda teckningar. Är man dock ute efter en serie där stora robotar slåss gentemot varandra men som också innehar mer djup är Neon Genesis Evangelion av Yoshiyuki Sadamoto/Gainax att föredra.
Rekommenderas (men bara om man redan har Neon Genesis Evangelion och anser sig behöva en robotmanga till).
