Radio Gävleborg
Då har jag idag tisdagen 28 oktober pratat om serier i lokalradion (Radio Gävleborg). Om jag förstått saken rätt kan man höra i efterhand via webbradion på deras hemsida.
Hur som helst, jag pratade lite om serier i allmännhet och att serier inte alls behöver vara för barn. Jag pratade även allmänt om manga och vad det är. Lite rena boktips blev det också. En mangabok, Death Note av Ohba och Obata, tipsade jag om. Men även Martin "Rocky" Kellermans intervjubok So watcha sayin', den intressanta faktaboken Serienegern av Fredrik Strömberg samt Theos ockulta kuriositeter: Mumiens blod av Ola Skogäng.
Alla dessa ovannämnda böcker är mycket läsvärda och har sin givna plats på varje välsorterat bibliotek.
Wanted av Matsuri Hino
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
I unga år jobbade Matsuri Hino i en bokhandel. Nu finns istället hennes böcker i de flesta bokhandlar som har manga (i alla fall bokhandlar som har manga på engelska). Efter att ha gjort mangaserier som Toraware no Minoue och MeruPuri slog hon igenom på allvar med Vampire Knight. Nu har hon kommit på engelska med sin nya manga Wanted.
Mangan är en piratserie. Den handlar om Armeria som, genom att lura alla runt omkring henne att hon är en pojke, tar sig ombord ett piratskepp. Detta eftersom hon tänker hämnas på kapten Skull eftersom denne kidnappade hennes första och enda riktiga kärlek. Kapten Skull är en arrogant och våldsam man, men är samtidigt en riktig tjejtjusare, och olyckligtvis inser han att Armeria är en kvinna. Intrigerna kan börja.
Det märks att Matsuri Hino tidigare gjort Vampie Knight. Wanted har en liknande stämning men står ändock på egna ben. Skillnaden är inte bara att det tidigare var blodtörstiga vampyrer och nu blodtörstiga pirater. Teckningarna är välgjorda och handlingen intressant och engagerande. Men precis som fallet är i hennes böcker kan det ibland vara lite svårt att skilja personerna åt eftersom dom är tecknade så lika. Men boken är så pass intressant att det inte gör så mycket.
Mangans primära målgrupp är flickor från 13 år men jag vågar nog påstå att även grabbar får ut mycket av den.
Den är komplett i 1 volym
Rekommenderas.
Lite reklam
I onsdagens (22 oktober 2008) Gävlebaserade Arbetarbladet var en artikel om manga skriven av mig med. Av någon anledning finns den inte på deras hemsida. I alla fall inte än. Men kommer ni över tidningen, läs gärna artikeln.
På tisdag 28 oktober kommer jag att prata om serier i lokalradion (Radio Gävleborg). Detta sker mellan 09.30-10.00. Lyssna gärna om ni har möjlighet. Kanske kan man göra det via webbradion också.
Walking man av Jiro Taniguchi
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Jiro Taniguchi är en populär och väl ansedd mangaka (mangaförfattare) som har hållit på länge. Han debuterade 1970 med Kareta Heya. Några år senare inledde han ett samarbete med Natsuo Sekigawa som resulterade i flera mangaserier som City Without Defense, The Wind of the West is White och Lindo 3. Men deras mest populära manga blev trilogin Bocchan No Jidai som duon 1998 fick anrika priset Osamu Tezuka Culture Award för. Men Jiro Taniguchi har även haft stora framgångar utan samarbetet Sekigawa. Han har förärats Shogakukan prize för sin manga Inu wo Kau och gjort många uppmärksammade serier.
En av dessa är Walking man (Aruku Hito) som blivit internationellt uppmärksammad. Vilket är lätt att förstå eftersom det är en mycket säregen serie. Det är (nästan) helt utan text och har egentligen inte heller någon handling. Det handlar om en man som promenerar.
Trots att den inte handar om något mer är det en mycket läsvärd manga. Man blir tagen av stämningen i den.
Den är komplett i en volym.
Rekommenderas varmt.
Digimon next av Hamazaki Tatsuya & Okano Takeshi
Digimon kom i kölvattnet efter den kopiöst populära pokemon-vågen. Digimon finns som både animé- och manga-serie men finns även i form av samlarkort, tv-spel och leksaker.
Det finns flera olika digimonserier, som C'Mon Digimon, V-Tamer, Digimon Chronicle, D-Cyber och denna, Digimon Next. Alla handlar på olika sätt om människor som duellerar mot varandra med olika digimonster.
Digimon är en förkortning för digital monster och är just monster i olika former som lever i en värld kallad Digivärlden. Den är en parallell värld uppbyggd av data från den riktiga världen. Digimon Next är (tack och lov) inte lika söt som pokemon och innehåller mer fart och fläkt. Men serien lider av samma grundproblem som pokemon. Är man inte inne i digimonvärlden får man inte ut så mycket av mangan. Digimon Next har följaktligen svårt att stå på egna ben.
Är komplett i 4 delar.
Rekommenderas inte
Mangabiblioteket av Fredrik Strömberg
Fredrik Strömberg är kanske serie-Sveriges mest kända namn. Detta trots att han inte tecknar eller skriver manus till serier. Han är ordförande för Seriefrämjandet, en av redaktörerna för kulturtidskriften Bild & Bubbla, kursansvarig för Serieskolan i Malmö, serierecensent för Bibliotekstjänst, kulturjournalist och författare samt ansvarig för hemsidan www.sekventiellt.se. Han har även gett ut boken Manga! Japanska serier och berättarglädje samt medverkat i Manga - från Hokuasi till Dragonball.
Boken är upplagd på liknande sätt som Strömbergs bok seriebiblioteket. Den är alltså en blandning av uppslagsverk och inspirationsverk för serieintresserade. Första delen av boken består av en kortfattad faktatext om manga. Majoriteten av boken består av en, vid skrivande stund, komplett förteckning över manga som finns på svenska samt en kort faktatext om boken i fråga. Boken är egentligen upplagd på liknande sätt som min blogg.
Innan jag skriver vad jag tycker om boken i fråga måste jag erkänna mig en aning partisk. Vad annat kan jag göra angående en bok där jag tackas i förordet och omskrivs i texten. Dessutom har hjälp till på ett (litet) hörn, framför som korrekturläsare och med det engelskspråkiga mangautbudet. Men boken ÄR bra och borde vara värdefull på alla bibliotek. Nackdelen med boken är att bokformen är lite statisk. Mangautbudet förändras snabbt och boken kommer snart att sakna en och annan manga. Men fördelen är den samma som nackdelen. Ibland är det smidigare att titta i en än att hela tiden behöva ha en dator i närheten.
Rekommenderas.
Tekniskt strul
Min blogg har en del tekniskt strul för sig. Det går för närvarande inte att uppdatera redan skrivna inlägg. Alltså kan jag inte fylla på "listan på böcker jag skrivit om" eller snygga till den. Tekniker håller på för fullt för att rätta till problemet. Jag väntar otåligt.
Manganackan
Ibland får man lite lustiga uppdrag. Via seriefrämjandet har jag blivit ombedd att recensera manganackan, alltså en skolalmanacka med mangainslag. Den första tanke jag fick då jag öppnade recensionspaketet jag fått i min brevlåda var följaktligen "hur recenserar man en almanacka?" Dessutom visade det sig att kalendern sträcker sig nämligen från juli 2008 till och med juni 2009. Alltså har nästan halva kalendertiden gått.
Jag tror i alla fall att jag lyckades med min recension. Så jag beslöt mig för att recensera den en gång till. Denna gång i den blogg ni läser just nu.
Varje månad i manganackan är illustrerad av 12 svenska mangatecknare. Varje tecknare har gjort en till två helsidor samt mindre bilder till sin månad. De kanske mest kända namnen är Yosh och Åsa Ekström. Yosh är en del av Yokaj studio som bland annat ligger bakom Kick Off, Teckna lätt manga och Yosh! Teckna manga!. Åsa Ekström är en av personerna bakom manga/romanhybriden Stall Norrsken. Majoriteten av de inblandade illustratörerna i manganackan har tidigare medverkat i mangatalangen 2006 och/eller 2007.
Almanackan innehåller även sådant man kan kräva av en god almancaka som bra översikt över året och lagom utrymme för anteckningar för varje dag. Dessutom har den flera sidor för vidare anteckningar mot slutet samt en e-post/telefonlista. Vidare innehåller manganackan även japan-fakta av olika slag. Oftast förknippade med olika högtider som "alla hjärtans dag" och "white day" men även hur man skriver sitt namn på japanska. En lista på alla mangaserier förlaget Bonnier Carlsen givit ut finns också med i manganackan.
Teckningarna är alla välgjorda och är personligt tecknade. Att de mest kända illustratörerna står bakom några av de bästa illustrationerna är kanske inte så konstigt. Yosh och Ekström visar varför de börjar göra sig ett namn inom svenskt tecknande. Men det finns även andra namn som förmodligen vi förmodligen kommer att se mer av i framtiden. Bland dessa tror jag att Natalia Batista samt Melissa Gonzales kommer att få en framtid i seriesverige om de fortsätter så här. Dock är det ingen av de medverkade som behöver skämmas för sin insats.
Sammanfattningsvis fyller manganackan sin funktion som skolkalender väl. Skulle jag vara högstadie-elev skulle jag bli överlycklig om jag hade denna almanacka. Om det är någon högstadie-elev som använder en almanacka nu för tiden. Själv har jag slutat och använder bara min mobiltelefons kalendertjänst.
Det är svårt att säga vad ett bibliotek skulle ha för nytta av denna almanacka (speciellt då ett halvår i den redan gått). Men kommer det en liknande almanacka för nästa läsår almanackan en ypperlig vinst i någon tävling på biblioteket.
The Ice Wanderer av Jiro Taniguchi
Jiro Taniguchi är en väl ansedd mangaka (mangaförfattare) som har hållit på länge. Han debuterade 1970 med Kareta Heya. Några år senare inledde han ett samarbete med Natsuo Sekigawa som resulterade i flera mangaserier som City Without Defense, The Wind of the West is White och Lindo 3. Men deras mest uppskattade manga blev trilogin Bocchan No Jidai som duon 1998 fick anrika priset Osamu Tezuka Culture Award för. Men Jiro Taniguchi har även haft framgångar utan samarbetet med Sekigawa. Han har förärats Shogakukan prize för sin manga Inu wo Kau och gjort många uppmärksammade serier. En av hans mest väl ansedda serier här i väst är The Walking Man.
Jiro Taniguchi har alltid varit intresserad av att teckna djur och natur. Eller egentligen verkar allt naturliv intressera honom. Därför är det kanske inte så konstigt att en av hans stora författar-förebilder är Jack London (som är mest känd för Skriet från vildmarken). Och det är Jack London som indirekt (och ibland direkt) står i fokus i mangan The Ice Wanderer. Boken består av 6 manganoveller där den första handlar om en ung Jack London. De övriga handlar (dock med ett undantag, där huvudpersonen är en ung aspirerande mangaförfattare) om vildmarksliv där människan interagerar med allt från vargar till blåvalar.
The Ice Wanderer är tecknad i så kallad gekiga-stil (realistisk tecknad). Tecknngarna är mycket välgjorda, speciellt djuren är mycket verklighetstrogna. Jiro Taniguchi har som ambition att göra en "Taniguchisk" variant på Jack Londons böcker. Det lyckas han med väl. I mina ögon är det dock inte enbart positivt. Jag har svårt att hålla intresset uppe då jag läser Jack London. Så är också fallet med The Ice Wanderer. Förvisso är vissa av novellerna läsvärda, speciellt den sista där en blåval söker sig till en "blåvals-kyrkogård". Men de flesta av novellerna ger mig bara en lätt gäspning. Det finns inget driv i dom. Fina teckningar och litterära ambitoner till trots, The Ice Wanderer ger mig ingen vidare underhållning. Däremot kommer nog Jack Londons beundrare att få ut en del av denna vuxenmanga.
Den är komplett i en volym.
Rekommenderas (dock en svag rekommendation).
Pokemon Special av Kusaka Hidenori & Mato/ Satoshi Yamamoto
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Pokemon är en världsindustri. Pokemon finns som Game Boy-spel, TV-spel, samlarkortspel, flera olika serievarianter, TV-serier och långfilmer. Pokemon skapades av speldesignern Satoshi Tajiri kring 1995.
Pokemon utspelar sig i en värld där det inte längre finns "vanliga" djur, utan istället olika pokemonvarelser. I denna värld är det ett populärt fritidsintresse att fånga in Pokémon, träna dem och tävla med dem mot varandra. Eftersom Pokémon kan vara kraftfulla kan de även användas av onda figurer för mer brottsliga syften.
Pokemon började som sagt som spel men avknoppades snabbt till andra områden, som filmer, leksaker och böcker. Pokemon Special är en mangaserie som baseras på tv-spelen. Kusaka Hidenori är författaren bakom dessa medan Mato tecknade de nio första delarna. På grund av sjukdom ersattes han av Satoshi Yamamoto som fortsatt sedan dess.
Som en del i hela pokemon-världen antar jag att serien fungerar. Men har man inte spelat något av spelen eller sett filmerna blir det inte så intressant. Serien klarar inte av att stå på egna ben utan känns mest som en ursäkt att visa upp olika figurer. Alla karaktärer är dessutom ovanligt platta för att vara en manga. Mangaserier utmärks annars av att alla karaktärer är så mångdimensionellt porträtterade.
Teckningarna, både av Mato och Satoshi Yamamoto är välgjorda, men de hjälper föga när handlingen är så trist. Dessutom är pokemon ute nu (i Sverige) och är intressant mest som ett 1990-talsfenomen.
Seriens primära målgrupp är nio-åringar och äldre. Den är pågående men ges ut ytterst sporadiskt.
Rekommenderas inte.
Cat Eyed Boy av Kazuo Umezu
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Kazuo Umezu är en legendarisk mangaka (mangaförfattare). Han har blivit världskänd för sina skräckberättelser, som Scary Book och Drifting Classroom. Dessa har gjort att han ibland kallas för mangavärldens svar på Stephen King.
Cat Eyed Boy är en samling manganoveller som alla handlar om den mystiske kattögonpojken. Han är en männsika med kattögon vilket gör att människor är rädda för honom. Därför vandrar han världen runt och vart han än går händer underliga och obehagliga saker. Ibland är kattögonpojken bara en observatör, ibland är han huvudpersonen i berättelserna.
Cat Eyed Boy är ganska grotesk. Den grovkorninga teckningsstilen harmonierar väl med berättelserna som är brutala och bitvis äckliga. Jämförelserna med Stephen King är fullt förståeliga. Mangaberättelserna är, precis som Kings berättelser, alltid intressanta och mycket läsvärda.
Detta är en renodlad vuxenmanga som mår bäst bland vuxenserierna.
Det finns två volymer av Cat Eyed Boy, men dom är helt fristående.
Rekommenderas.
The encyclopedia of animated cartoons av Jeff Lenburg
Följande bok finns än så länge bara på engelska.
Detta är en rejäl bok som inte handlar om manga trots att jag tar upp den i min blogg. Jag tar upp den för att den handlar om tecknad film, däribland animé (alltså "mangafilmer" från asien).
The encyclopedia of animated cartoons är ett uppslagsverk som tar upp alla animerade filmer som visats i Amerika. Jeff Lindberg är en av USA's största experter inom området animerad film vilket bäddar för god kvalité.
Boken innehåller givetvis beskrivningar av filmernas innehåll men även information om bl.a. animatörer, regissörer, årtal, titlar och röster. Dessutom består den gedigna boken av en historisk genomgång av animationens historia i USA samt listor över priser som delats ut till animerade filmer.
Boken är det bästa uppslagsverk i ämnet jag läst och borde ge ett stort värde till alla som är intresserade av ämnet. Ska jag dock vara lite negativ skulle jag önska mer bilder i boken. Men det är som sagt underhållande läsning i alla fall. Så här nostalgisk har jag inte blivit på år och dar.
Rekommenderas
Grimms manga av Kei Ishiyama
Kei Ishiyama är en japansk mangatecknare som flyttat från asien och numera bor och verkar i Tyskland. Och nu kan vi läsare ta del av Kei Ishiyamas verk även på svenska.
Grimms manga är en "mangafiering" på fem av bröderna Grimms klassiska gamla sagor. Den första mangavarianten boken erbjuder är på Rödluvan där rödluvan och vargen istället verkar bli ett kärlekspar. Sedan kommer en mangavariant på Rapunzel där den långhåriga skönheten denna gång är en man. I Hans och Greta är det inte häxan eller styvmodern som är den största "boven". Istället är det Hans narcissism som splittrar familjen. Sagan De tolv jägarna är dock rätt likt originalet medan sista mangasagan, De två bröderna, är gjort som ett klassiskt manga-fantasyäventyr.
Grimms manga är vältecknad. Dock är innehållet lite ojämnt. Vissa mangavarianter är mycket läsvärda, som Rödluvan och De två bröderna. Dessvärre är alla inte lika läsvärda och Rapunzel känns riktigt tråkig. Men det positiva överväger trots allt. Speciellt om man, som jag, kan sina sagor. Helheten ger god underhållning.
Grimms manga kommer inte att bli en längre mangaserie utan serien är avslutad i och med denna pocket. Den passar yngre mangaläsare, från ca. 8 och uppåt.
Rekommenderas.
