Trinity Blood av Sunao Yoshida, Kentaro Yasui & Kiyo Kyujo
Denna manga finns än så länge bara på engelska.
Sunao Yoshida är en i Japan populär författare av ungdomsromaner. Hans största succé är vampyrsviten Trinity Blood. Romanserien innehöll då illustrationer av Thores Shibamoto. Populariteten ledde till att Trinity Blood adapterades till både manga och animé. Dessvärre dog Sunao Yoshida 2004. Hans gode vän Kentaro Yasui (som tidigare haft ett finger med i spelet i Ragnarök) avslutade romansviten i hans ställe. Tillsammans med mangatecknaren Kiyo Kyujo tog dom sig an att adaptera romanerna till manga. Både manga- och animéversionerna har blivit populära och omtyckta.
Trinity Blood utspelar sig i en nära framtid där Armageddon redan inträffat vilket lett till att den mytomspunna "Andra månen" uppkommit. Detta har i sin tur lett till att ett krig mellan vampyrer och människor har tagit sin början. Mangan handlar även om nunnan Esther. Hon råkar på Abel Nightroad, en präst från Vatikanen utsänd för att slåss mot vampyrer. Duon beslutar sig för att bekämpa vampyrledaren Gyula.
Jag har än så länge inte sett animén eller läst någon av ungdomsromanerna. Så det kan tänka sig att dom är läs/sevärda. Mangan är det bara bitvis. Teckningarna är av gediget mangahantverk utan att vara speciella. Manuset lyckas heller inte uppbringa någon större originalitet. Krig mellan människor och någon typ av sagoväsen är ett vanligt tema, inte bara inom manga utan inom serier och film i allmännhet. Därför tycker jag mig ha läst detta förut, och då blir Trinity Blood ganska ljummen i jämförelse med annat.
Det bör också nämnas att Trinity Blood är en mycket våldsam manga. Jag undrar om originalromanerna är lika våldsamma. För det här är så pass våldsamt att den primära målgruppen blir från 16 år och uppåt.
Trinity Blood är komplett i 11 volymer. Mangan underhåller i brist på annat men saknar originalitet och det är "lilla extra". Den är förvisso inte usel men rekommenderas inte.
Skip Beat av Yoshiki Nakamura
Mangan går för närvarande i tidningen Shojo Stars.
Mangaskaperskan Yoshiki Nakamura har flera populära serier i sitt bagage. Bland dessa kan nämnas Tokyo Crazy Paradise, Blue Wars och basket-mangan Saints Love. Hennes största succé hittils är dock Skip Beat.
Skip Beat handlar om den unge Kyoko Mogami. Hon blir sviken av sin barndomsvän Sho Fuwa, som blivit en popstjärna på uppgång. Kyoko bestämmer sig för att även hon satsa på kändisvärden och lyckas hamna på samma agentur som hennes rival. Men Kyoko vill inte alls bli känd, hennes mål är att hämnas.
Skip Beat finns även som animé och som cd-bok. En icke-tecknad TV-serie är under produktion i Japan.
Detta är en shojomanga (manga med tonåriga flickor som primär målgrupp). Lika bra som Ai Yazawas Nana är den inte. Men bland de shojomanga-serier som finns översatta till svenska hör ändå Skip Beat till de bättre. Den är tecknad i den så vanligt spretiga shojostilen. Handlingen är underhållande och har än så länge inte börjat gå på tomgång (som är alltför vanligt med mangaserier som hållit på länge). Mangan är pågående och den primära målgruppen är tjejer från 12 år.
Rekommenderas
Lär dig fatta vikten av näsblod.
W Juliet av Katsumi Emura
Mangan finns än så länge bara på engelska i pocketform. Däremot finns den på svenska i tidnignen Shojo Stars.
Katsumi Emura gjorde sin mangadebut 1994 med den icke översatta Gokuraku Doumei. Hennes stora genombrott kom 1997 med W Juliet som också är hennes största succé hittills.
W Juliet handlar om sextonårige Ito Miura. Hon anses vara en så kallad pojkflicka och blir därför motvilligt utvald att spela Romeo i skolans uppsättning av Shakespeares Romeo och Julia. Den som ska spela Julia visar sig bli, till den fåfänge Sugumis förfäran, den nye utbytesstudenten Makoto Amano. Men Makoto har en hemlighet. Hon är egentligen en man.
Mangan har även adapterats som CD-bok.
Teckningarna i W Juliet är stela och spretiga. Det är synd för mangan är annars bra. Mycket bra till och med. Handlingen är fyndig och (i alla fall ganska) oförutsägbar. Den primära målgruppen är 13-åriga tjejer men den passar i mitt tycke de flesta (kanske dock främst tonåringar).
Mangan är komplett i 14 delar. En uppföljare, W Juliett II, finns också. Den ges dock ut mycket oregelbundet.
Rekommenderas.
Fist of the North Star av Buronson & Tesou Hara
Denna manga finns än så länge bara på engelska.
Buronson är en framgångsrik manusförfattare till mangaserier. Tillsammans med mangatecknaren Ryoichi Ikegami har han vunnit priset Shogakukan Manga Award 2002 för deras serie Heat. Tillsammans med Ikegami har han även gjort den mycket populära Sanctuary. En annan av Buronsons mest kända verk är Fist of the North Star som han gjort tillsammans med tecknaren Tesou Hara.
Fist of the North Star var en av de mest populära serierna i Japan under 1980-talet. Mangan har adapterats som både animéserie- och långfilm. En amerikansk icke-tecknad långfilm utkom 1995 av Tony Randel (som kanske är mest känd för att ha gjort några Power Rangers-avsnitt) med Gary Daniels och Malcolm McDowell i huvudrollerna.
Mangan har också resulterat i en handfull olika TV-spel. Buronson och Tesou Hara har också tillsammans gjort förhistorien till Fist of the North Star som heter Fist of the Blue Sky.
Fist of the North Star utspelar sig i en nära framtid där kärnvapen ödelagt vår planet. Detta har gjort att utvecklingen gått bakåt och olika mer eller mindre galna gäng sprider skräck i landet. Då dyker en mystisk man vid namn Kenshiro upp. Han är kunnig i den farligaste kampsporten i världen, Hokuto Shin Ken. Denna kampsportsform attackerar motståndaren inre organ vilket resulterar i att motståndaren sprängs innifrån. Kenshiro är på jakt efter mannen som kidnappade hans fästmö Yuria. Under hans färd hjälper han de fattiga och svaga vilket leder till att han får både vänner och fiender.
Serien är mycket våldsam och innehåller många (i mitt tycke för många) grafiska scener. Men så är målgruppen en vuxen publik. Grundhandlingen är ganska vanlig och förekom ofta på 1980-talet. Mangan påminner en del om filmer som Mad Max, Flykten från New York och Doomsday. Men den är välgjord i sin genre. Givetvis finns det mycket bättre mangaserier på marknaden men den här ger god underhållning. Därför rekommenderas den.
Serien är komplett i 27 delar men kan vara svår att få tag på.
Utopia's Avenger av Oh Se-Kwon
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Utopia's Avenger är en serie från Korea, en så kallad manhwa. Den är manhwa-skaparen Oh Se-Kwons största succé hittils.
Manhwan handlar om den mäktige krigaren Hong Gil-Dong. Innan han försvann spårlöst grundade han det fredliga och blomstrande drömriket Joseon. Dessvärre invaderades Joseon av hänsynslösa krigare som brände och skövlade. Hong Gil-Dong återvände och svor att bygga upp sitt livsverk igen. Men då behövs pengar och därför tar den mäktige krigaren jobb som prisjägare. Av en slump räddar han dottern till en rik köpman från att bli kidnappad. Han får jobb som hennes livvakt och ska se till att hon kommer säkert hem till sin far. På resan lurar givetvis faror av olika slag.
Teckningarna är välgjorda och sympatiska. Handlingen likaså. Med det menar jag att Utopia's Avenger är underhållande. I alla fall till en viss grad. Den är lite som en serievariant på Happy Meal. Man blir omedelbart tillfreds men ganska snart hungrig. Så också med denna manhwa. Den underhåller för stunden men inget stannar kvar. Det är ett habilt hantverk som är komplett i fem delar. Inget verk som skämmer ens manga/manhwa-utbud men som heller inte tillför något.
Rekommenderas inte (eftersom det finns så många manga/manhwa-serier som är mer läsvärda).
Mangatalangen drar igång igen
Bonnier Carlsen drar för tredje gången igång med sin tävling Mangatalangen. Syftet med tävlingen är att hitta nya talanger inom så kallad svensk manga. Den första Mangatalangen startade 2005 med vinnare utnämnda i 2006.
Tävlingen arrangerades även 2007, men från och med 2007 är den uppskjuten till vartannat år.
De vinnande serierna har publicerats i samlingspocketarna Mangatalangen: Vinnarna 2006 och Mangatalangen: Vinnarna 2007.
Mer info om detta finns på deras hemsida.
Eureka Seven av Jinsei Kataoka & Kazuma Kondou
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Mangan är också känd under namnet Psalms of Planets Eureka Seven. Serien var från början en populär animé men har efterhand även blivit manga samt en handfull populära TV-spel.
Mangan handlar om 14-årige Renton Thurston. Hans far var en krigshjälte som räddade mänskligheten. Själv jobbar Renton i sin farfars garage och gnäller över sitt enformiga liv. Men enformigheten förändras den dag då ett LFO-fordon (Light Finding Operation Craft) störtar ned från skyarna. Den unga flickan Eureka kliver ur och Renton blir blixtförälskad. Han hjälper Eureka att reparera fordonet och råkar väcka upp något från fordonets inre.
Eller något sådant. Mitt intresse föll ganska snabbt. Mangans teckningar var av gediget hantverk medan manuset kändes som ett hafsigt hop-plock av liknade manga/animéer. Jag har inte sett animén så jag vet inte om seriens "själv" förlorat något på adapteringen till manga. Jag hoppas nästan det för det här är riktigt tråkigt.
Den är komplett i 6 volymer.
Rekommenderas inte.
Webcomics: Tools and Techniques for Digital Cartooning av Steven Withrow och John Barber
Följande faktabok finns än så länge bara på engelska.
Webcomics: Tools and Techniques for Digital Cartooning är en introduktion till det relativt nya fenomenet att publicera serier på webben. Boken presenterar serieskapare som använder webben som sin arena. Boken visar också praktiskt hur det går till att publicera sina alster online.
Bägge författarna, Steven Withrow och John Barber, är vana användare av internet som arena för sina serier.
Boken är seriöst skriven och tar ämnet på stort allvar. Greppet där boken blandar intervjuer med praktiskt data-arbete är lyckat. Engelskan är däremot inte så lättläst, mycket på grund av alla datatermer, så engelskakunskaperna bör vara mycket goda då man läser denna bok.
Vi har förmodligen bara sett början av populariteten med serier på nätet. Jag tror att fler och fler kommer att välja webben istället för att gör fanzines, speciellt då tekniken verkar bli lättare och böcker som denna dyker upp. Ett fanzine är en förkortning av engelskans fan magazine och är en amatörpublicerad/hemmaproducerad tidskrift utgiven av fans med andra fans som främsta målgrupp.
Dena bok känns viktig att ha på varje välsorterat bibliotek och jag hoppas att den (eller någon liknande) snart kommer på svenska.
Rekommenderas
Phoenix av Osamu Tezuka
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Osamu Tezuka har kallats för japans svar på Walt Disney. Och visst ligger det mycket i det påståendet! På samma sätt som Walt Disney utvecklade serier och tecknad film i väst gjorde Tezuka i öst. Tezuka har även kallats för "mangans fader". Sådana benämningar kan alltid diskuteras men det var Tezuka som nästan ensam lade grunder för mangans popularitet och har influerat många serieskapare sedan dess, både västerländska som österländska.
En av Tezukas största succéer var astroboy. Andra mangatitlar som Tezuka gjort är bland de ambitiösa serieprojekten Buddha, Adolf och Phoenix. Tezuka själv ansåg att Phoenix (eller Hi no tori, som den heter i original) var hans livsverk. Dessvärre gick Tezuka bort innan mangan hann bli avslutad. Serien finns hur som helst i 12 volymer. De är fristående men ändå sammanlänkande med varandra. Den mytiska Fågel Fenix står i centrum kring karaktärernas liv (och död). Mangan utspelar sig i forntid, nutid och framtid, växlingsvis med varannan. Det finns många spekulationer om hur serien skulle sluta. Tezuka själv har sagt att den sista delen skulle knyta samman forntid och framtidsdelarna.
1994 blev Phoenix uppsatt i musikalform av Japans kända Takarazuka-teater.
Som det mesta Tezuka gjort är Phoenix mycket läsvärd. Den är tecknad i hans vanliga Disneyfierade mangastil. De lättsamma teckningarna kontrasterar den "tunga" handlingen på ett effektivt och intressant sätt. Trots att serien inte är avslutad känns den inte så rumphuggen utan fungerar bra att läsa. Detta är alltså mycket bra.
Rekommenderas.
Punch av Rie Takada
Följande manga finns än så länge bara på engelska.
Rie Takada har även gjort mangaserierna Gaba Kawa, Wild Act och Happy Hustle High.
Huvudpersonen i Punch är Elle. Hennes mamma var en världsmästare i wrestling medan hennes pappa var världsmästare inom boxning. Vidare var hennes farfar världsmästare i thaiboxning. Men Elle vill inte slåss utan istället leva "vanligt" tonårsliv. Dessvärre får hennes farfar Elle (mot hennes vilja) förlovad med en lovande boxare. Elle själv träffar och blir förälskad i en ung street-fighter, fast hon egentligen vill hålla sig borta från allt som har att göra med våld.
Punch är en typisk shojomanga (tjejmanga) med mycket kärlek och humoristiska drag. Det enda som utmärker serien är den våldsamma miljön i och med att huvudpersonerna håller på med mixed martial arts och liknande. Det är också det som gör serien någorlunda läsvärd. Det är egentligen ingen fel på mangan men jag har läst många liknande mangaserier så handlingen känns dussinartad. Teckningarna är ett gediget hantverk i shojostil utan att utmärka sig.
Mangan är pågående och riktar sig primärt till flickor i tonåren.
Den går an en regnig dag men är inte tillräckligt speciell för att rekommenderas.
