mangabibliotekarien

Denna tegelsten finns än så länge bara på engelska.

Detta är ett gediget uppslagsverk som säger sig ta upp det mesta värt att veta om Japan. Den tar upp mestadels kulturella, religiösa, litterära, konstnärliga och historiska ämnen men även lite grann om ekonomi och politik. Däremot saknas både manga och animé som uppslagsord. Det finner jag lite märkligt med tanke på att dessa båda ämnen är så populära både inom och utanför Japan. Äve 2002, som är bokens upphovs-år.  Osamu Tezuka är hur som helst ett uppslagsord, Hokuasi likaså.

Men för att vara så gedigen är det mycket jag saknar. Det är förvånadsvärt lite skrivet här kring populärkulturella fenomen som japansk brottning (alltså inte bara sumo), modeindustrin och liknande. Så trots det ambitiösa innehållet är jag besviken. Trots så mycket innehåller den så lite. Men likväl är den inte ointressant och mycket matnyttigt finns här. En given plats på varje välsorterat bibliotek har den. I alla fall tills något ännu mer gediget och bättre kommer.

Rekommenderas.

           

Följande manga finns än så länge bara på engelska.

Nou Nou Hau är en allkonstnärsgrupp från Japan. Den består av tecknare, skådespelare, animatörer och konstnärer.  Under de senaste tio åren har de både tillsammans och ibland på egen hand genomfört en rad olika projekt. Ett av gruppens större projekt hittills är samarbetet med tyskarna i gruppen Moga Mobo som utmynnade i utställningen Kugelblitz på galleriet Neurotitan i Berlin 2006. Ordet Nou Nou Hau ska uttalas och förstås som "no know-how", alltså "ingen kunskap".

På SPX (Small Press Expo) 2008 som serieteket anordnar varje år var Nou Nou Hau-gruppen där som gäster. Bilden ovan är tagen av mig från det evenemanget.

Gruppen publicerar även tidningen NouNouHau Magazine, där bland annat medlemmen Takashi Okazakis figur Afro Samurai dök upp först gången och är gruppens hittils mest kända skapelse. Figuren blev en framgångsrik animé-serie där ingen mindre än amerikanske toppskådespelaren Samuel L. Jackson gör Afro Samurais röst på engelska.

Afro Samurai utspelar sig i en värld där den som blir den mäktigaste samurajen också blir världens härskare. Som bevis för detta har härskaren ett pannband som det står 1 på. Men den näst mäktigaste kommer alltid att kunna utmana härskaren. Nu är Afro Samurai Nummer 2, eftersom han tillskansat sig det pannbandet. Men hans mål är inte makt utan hämnd eftersom Nummer 1 dödade hans far för många år sedan. Men överallt lurar andra som vill åt pannbandet och själva kunna utmana Nummer 1. 

Teckningarna i mangan är ett gediget hantverk. Däremot hör fägsättningen och tuschningen till det bästa jag någonsin sett. Det är otroligt skickligt gjort och mycket vackert att titta på. Synd att manuset inte är lika bra. Detta är en dussin-artad hämndhistoria i samuraj-miljö. Därtill är den i mitt tycke onödigt grym. Det känns som om Takashi Okazaki använder våld för våldets egen skull istället för att låta det bli en del av handlingen. Iden med en färgad samuraj med afrofrisyr är dock ganska kul. 

Detgör mig ont att såga Afro Samurai, speciellt med tanke på hur trevliga Nou Nou Hau var på SPX08. Dom hörde till höjdpunkterna. Men tyvärr håller mangan inte måttet. Det är för mycket våld och för lite handling.

Rekommenderas inte.

Då är vi inne i andra halvan av december. Det innebär inte bara att julen är mycket nära utan att det är dags för min månatliga artikel i Gävletidningen Arbetarbladet. Den finns att läsa här. 

Följande faktabok finns än så länge bara på engelska.

Trots sina år på nacken anses fortfarande Schodts gedigna faktabok Manga! Manga! The World of Japanese Comics vara det bästa som finns på marknaden.

Frederik L. Schodt är en amerikansk författare och översättare. Han har bland annat översatt Osamu Tezukas verk till engelska och är en pionjär i sitt arbete för att göra manga populärt och känt inom Västvärlden. Man kan lite förenklat säga att Schodt är mannen som introducerade mangan i USA, och därmed i Europa. Dels beror det på hans översättningar av manga men även på grund av sitt banbrytande verk Manga! Manga! The World of Japanese Comics som utkom så tidigt som 1983.

Jag tycker inte att detta är den bästa faktaboken om manga. Paul Gravetts Manga: sixty years of japanese comics tycker jag är snäppet bättre. Men det betyder inte att Manga! Manga! är dålig. Tvärt om! Den ger en intressant inblick i den japanska seriekulturen. Boken består till den största delen av en historisk titt på asiatiska serier men innehåller även annat, som författarporträtt och en mer allmänn titt på den japanska serietidningsmarknaden.
Ska man bara ha en faktabok om manga på engelska rekommenderas jag som sagt Gravetts bok. Men detta är liksom den en mer eller mindre oumbärlig bok som bör läsas av alla som verkligen vill första manga. Den skämmer verkligen inte ut ens bokbestånd, tvärtom.

Rekommenderas.

En internationell mangatävling har nyligen startats. Den heter International MANGA Award och dess syfte är att att uppmuntra manga-inspirerade serieskapare runt om i världen. Det låter mycket intressant tycker jag. Hoppas att det kan locka några svenska tecknare! Mer information finns här.

Följande bok finns än så länge bara på engelska.

Det här anses vara en av de stora klassikerna inom manga. Kvinnan bakom den har ibland kallats för mangans moder, eftersom hon var en av de första och definitivt en av de mest framgångsrika kvinnorna som gjort mangaserier. Idag finns det många framgångsrika kvinnliga mangaskapare som Rumiko Takahashi och CLAMP. Men Riyoko Ikeda var som sagt en av de första. Hon är mest känd för sina historiska dramer som Orfeusu no Mado (om ryska revolutionen) och Eroika (om Napoleons uppgång och fall). Men hennes mest kända manga är Rose of Versailles, som är (löst) baserd på franska revolutionen. Den är också känd under namnet Lady Oscar.

Ikeda tecknar i en stil som är typisk för shojomanga (tjejmanga), speciellt shojomanga från 1970-talet. Rose of Versailles är fylld av glittrande ögon, böljande hår och de för shojomangan så typiska blommorna i bakgrunden. Men Ikedas främsta egenskap som mangaskapare är hennes faktamässigt korrekta och genomarbetade historiska detaljer. En av huvudpersonerna i mangan, Oscar Francoise de Jarjeyes, må vara påhittad men de flesta övriga har funnits på riktigt. Förutom fiktive Oscar är huvudpersonerna i Rose of Versailles Maie Antoinette och Hans Axel von Fersen. Själva mangan handlar om Oscar Francois de Jarjeyes. Hon är egentligen en flicka men tvingas av sin far att spela pojke. Detta eftersom fadern efter fem döttrar inte hade tid på att vänta längre på att få en son. Oscar går med på faderns önskan och får jobb som livvakt åt drottning Marie Antoinette. De båda kvinnorna får dessvärre samma kärleksintresse, svensken Axel von Fersen.

Rose of Versailles har även blivit teater, film och animé. Men trots de enorma framgångarna valde Riyoko Ikeda att sluta med manga och istället satsa på en karriär som operasångerska.

Mangan är intressant ur flera perspektiv. Dels ur ett historiskt perspektiv i och med att den är en av de första framgångsrika shojoserierna av en kvinnlig mangaskapare. Dels för att den blivit urtypen för just hur en shojomanga "ska" se ut. Därtill är handlingen läsvärd och underhållande. Jag förstår att den räknas som en mangaklassiker. Det är den värd.

Den är komplett i 10 delar.

Rekommenderas.

Följande uppslagsverk finns än så länge bara på engelska.

Detta gedigna uppslagsverk har några år på nacken, andra utgåvan utkom 1998. Men trots att boken har tio år på nacken är den sprängfyllt med aktuell information. De senaste namnen inom serievärlden är av uppenbara skäl inte med. Dessutom är det mestadels västerländska (amerikanska) serier och serieskapare i den. Mangavågen hade precis börjat då detta praktverk släpptes så det är lite tunnt på mangafronten. Men viss manga finns givetvis med som Osamu Tezuka och hans AstroBoy.

Som uppslagsverk för serieforskare eller serieintresserade är detta verk oumbärligt och är mig veterligen fortfarande det mest gedigna verk som finns på marknaden. I väntan på ett uppdaterat uppslagsverk är the world encyclopedia of comics det bästa som finns.

Rekommenderas 

Denna manga finns än så länge bara på engelska.

Akihisa Ikeda är relativt ny på magnafronten och Rosario + Vampire är mangakans största succé hittils.

Huvudpersonen i Rosario + Vampire är slashasen Tsukune, vars dåliga betyg bara räckte för att komma in på ett gymnasium: Monster High. Av en ren slump råkar Tsukune komma in på en skola där det visar sig att alla andra lärare och elever är monster. Första dagen råkar skolans sötaste tjej sätter tänderna i honom. Men hur ska han lyckas höja sina betyg i ett plugg där varulvar och vampyrer utkämpar krig på skolgården?

Mangan är komplett i tio delar. Dock har det kommit en uppföljare, Rosario + Vampite II som i bloggande stund är pågående.

Rosario + Vampire är en rolig mangaserie. Den är tillräckligt kort för att inte bli upprepande och seg. Teckningarna är kompetenta utan att vara fantastiska. Precis som mangan. Den är långt ifrån ett mästerverk men ger flera skratt, vilket inte är fel. God underhållning för stunden.

Rekommenderas.

Följande faktabok finns än så länge bara på engelska.

Mangaka betyder mangaskapare. Mangaka America är följaktligen en titt på några av de mest populära unga mangaskaparna som är bosatta i USA. Varje mangaskapare blir intervjuad på ett par sidor samtidigt som deras tecknarstil visas upp. Därefter kommer det en handfull sidor där varje mangaskapare ger sina teckningstips. Boken är alltså både en intervjubok och en lärobok i konsten att teckna manga.

Av dom som nämns i boken finns två av skaparna översatta till svenska. Det är Svetlana Cmakova med Dramacon och paret Lindsay Cibos och Jared Hodges med Peach Fuzz.

Boken är läsvärd men jag skulle önska att den innehöll något mer. Den påminner om en tunnare variant på Manga : masters of the art av Timothy R. Lehmann. Boken är långt ifrån oumbärlig men är tillräckligt intressant och välgjord för att den ska ha sin givna plats på varje välsorterat bibliotek. Speciellt med tanke på att manga från andra länder än Japan är ett fenomen som blir allt vanligare.

Rekommenderas.