Detroit Metal City av Kiminori Wakasugi
Finns än så länge bara på engelska.
Detrot Metal City är en mycket populär manga, skriven och tecknad av Kiminori Wakasugi. Den har sålt i över 2 miljoner exemplar. Detroit Metal City finns även som omtyckt animé. Titeln är hämtat från den amerikanska hårdrockgruppen Kiss hitlåt Detroit Rock City. En icke-tecknad långfilm har också gjorts på mangan. Den regisserades av Toshio Lee och bland alla japanska skådespelare dök Gene Simmonds (från Kiss) upp. Givetvis finns flertalet skivor utgivna av denna "påhittade" grupp. Ett TV-spel baserat på mangan är också under utveckling.
Mangan är också känd under namnet DMC.
Detrot Metal City handlar om 23-årige Soichi. När han sminkar sig och kliver upp på scenen med death metal-bandet Detroit Metal City förvandlas han till den häftigaste hårdrockmusikern någonsin (han verkar vara en blandning av Gene Simmonds och Ozzy Osborne). Men hur det går till vet han inte. Faktum är att han inte ens vill vara death metal-musiker, utan är ett stort fan av svensk (!) popmusik. I rollen som Johannes Krauser II dyrkas han av Tokyos metalscen men avskyr det liv han lever och utan smink och peruk är han ganska tafatt. Dessutom blir han förälskad i sin barndomskamrat Yuri Aikawa. Hon är (kanske) intresserad av Soichi, men avskyr bandet Detrot Metal City och framför allt avskyr hon Johannes Krauser II (givetvis utan att fatta att de är samma person).
Humorn i mangan består av att man får en inblick i vad den stenhårde metal-rockaren egentligen känner och tänker. Som när när det visar sig att några av hans mestbrutala låttexter i själva verket bara är gamla kärleksballader där till exempel love är utbytt till fuck och rape, eller när han i full krigsmundering pratar med värme i rösten med sin gamla mamma. Historien är mycket dråplig. Låttexterna är mycket grova på ett humoristiskt och överdrivet sätt. Teckningarna är välgjorda.
Detroit Metal City är mycket rolig och underhållande. Den är pågående och dess primära målgrupp är från 18 år och uppåt.
Det var länge sedan jag skrattade så mycket när jag läste en manga.
Se också SF-bokhandeln hemsida.
Rekommenderas.
Jag har nog aldrig skrattat så mycket till någon serie som denna. Helt fantastiskt galen och sjuk. Jag älskade det och kommer att se om animen många gånger.
Instämmer. Mycket rolig. Animén förbryllar mig dock en aning. Läser man mangan hör man ju givetvis inte musiken och min bild av den var att den var stenhård dödsmetall. Men i animén är det ju relativt beskedlig J-Pop. I min värld går det inte riktigt ihop.
