Rose of Versailles av Riyoko Ikeda



Följande bok finns än så länge bara på engelska.

Det här anses vara en av de stora klassikerna inom manga. Kvinnan bakom den har ibland kallats för mangans moder, eftersom hon var en av de första och definitivt en av de mest framgångsrika kvinnorna som gjort mangaserier. Idag finns det många framgångsrika kvinnliga mangaskapare som Rumiko Takahashi och CLAMP. Men Riyoko Ikeda var som sagt en av de första. Hon är mest känd för sina historiska dramer som Orfeusu no Mado (om ryska revolutionen) och Eroika (om Napoleons uppgång och fall). Men hennes mest kända manga är Rose of Versailles, som är (löst) baserd på franska revolutionen. Den är också känd under namnet Lady Oscar.

Ikeda tecknar i en stil som är typisk för shojomanga (tjejmanga), speciellt shojomanga från 1970-talet. Rose of Versailles är fylld av glittrande ögon, böljande hår och de för shojomangan så typiska blommorna i bakgrunden. Men Ikedas främsta egenskap som mangaskapare är hennes faktamässigt korrekta och genomarbetade historiska detaljer. En av huvudpersonerna i mangan, Oscar Francoise de Jarjeyes, må vara påhittad men de flesta övriga har funnits på riktigt. Förutom fiktive Oscar är huvudpersonerna i Rose of Versailles Maie Antoinette och Hans Axel von Fersen. Själva mangan handlar om Oscar Francois de Jarjeyes. Hon är egentligen en flicka men tvingas av sin far att spela pojke. Detta eftersom fadern efter fem döttrar inte hade tid på att vänta längre på att få en son. Oscar går med på faderns önskan och får jobb som livvakt åt drottning Marie Antoinette. De båda kvinnorna får dessvärre samma kärleksintresse, svensken Axel von Fersen.

Rose of Versailles har även blivit teater, film och animé. Men trots de enorma framgångarna valde Riyoko Ikeda att sluta med manga och istället satsa på en karriär som operasångerska.

Mangan är intressant ur flera perspektiv. Dels ur ett historiskt perspektiv i och med att den är en av de första framgångsrika shojoserierna av en kvinnlig mangaskapare. Dels för att den blivit urtypen för just hur en shojomanga "ska" se ut. Därtill är handlingen läsvärd och underhållande. Jag förstår att den räknas som en mangaklassiker. Det är den värd.

Den är komplett i 10 delar.

Rekommenderas.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0